Hoppa till innehållet

1000 anledningar att inte göra, men jag behöver bara en för att

Hade planer för sommarn med cykellopp som Fjällturen, Engelbreksturen, Finnmarksturen och hade börjat smida planer på att åka till Canada för VM veckan i triathlon, där jag skulle köra "Cross" som är ITU's variant av Xterra (offroad triathlon)

 

Fredagen förra veckan så gick det dåligt (se föregående inlägg) Ingenting var sönder men en kraftig svullnad ifrån nacken och ned i ryggen, jag hade haft riktig tur enligt läkarn. Jag vilade på lördagen för att sedan ta tag i saker och ting på söndagen, jag gick till gymmet helt enkelt.

Tyckte det kändes ok, trots en kraftig stelhet över bröstrygg, nacke och en höftkula som också fått sig en omgång. Möjligen inte i mint condition, men ändå så pass ok att lite träning skadar ju inte? eller? 

Erfarenhetsmässigt så har alltid aktiv vila fungerat bäst, att få igång rörlighet och få muskelminnet att minnas igen och nervbanorna synkade med hjärnkontoret.

"Ok jag ska inte smacka på nu, lätta vikter och fokus på rörligheten" Kör lite mage och det fungerar ok, går sedan bort till skivstången för bänkpress (snedbänk) Jag värmer upp med stången 20 kg och det känns lite märkligt, men jag noterar inget annat. Lägger på så att det blir 50 kg, en vikt som jag kan nöta ut i vanliga fall....men hade bestämt mig för lätt träning.

Lyfter av stången och skall ta ned den mot bröstet.....Bamm! rakt ned i bröstet och jag kunde med vissa bekymmer krångla mig ur "björnfällan"

"Va fn...??!"

Då insåg jag att kroppen inte riktigt var på samma våglängd som min optimistiska inställning. Går därefter runt på gymmet och testar lite olika övningar och upptäcker att jag tappat all styrka i högerarmen och får byta ut vikterna mot ingenting, endast träna på att lyckas  hålla armen rakt ut framåt och i sidled (utan vikter)

Jag fortsätter med min rörelseträning på måndag och sedan ett första besök hos naprapat/sjukgymnast på tisdagen. Svullnaden ifrån nacken är bestående och har kraftigt reducerad rörlighet. Får laserbehandling och en skuldermassage som tangerar toppnotering i smärtsam upplevelse på en massagebänk.

"Du hade jäkla tur!" Uppmaningen blir att vila, helst inte göra något, men klartecken på försiktig rörlighetsträning.

Nu föll poletten ned....

Hade naivt trott att jag skulle kunna tävla snart igen, men insåg att jag måste bygga upp allt ifrån grunden innan det ens är aktuellt att tänka tanken.

Så nu är planen att först bli stark i kroppen igen, vet inte hur snabbt det går? Det är post 9 dagar sedan vurpan och förbättringskurvan är ju inte tvärbrant uppåt direkt om jag säger så.

Jag är ändå jäkligt tacksam att det är så pass ok, när man sitter och läser om Anna Holmlund (Skicross stjärnan) och hennes tillstånd efter den tragiska olyckan.

Så en sak i taget och nu har jag fått en anledning att ta mig igenom mina ospelade xboxspel, äta mera chips och petar in ett rörlehetspass om dagen,vilket gör att humöret inte sviktar allt för mycket.